Har tänkt mycket på min moster på senaste tiden
Tänkt att när hon var i min ålder förstördes hennes liv för gott
Hon var den spralliga kvinnan som älskade att hitta på saker
Springa runder överallt, leva livet
Men vid 20 års ålder var hon på en fest
Hon var där med sina vänner och hade kul
Hon stod på balkongen med några vänner och snackade
De var på tredje våningen, det var plattor och rosenbuskar nedanför
Hon satt på räcket lite halvt och tappade balansen, hon trillade baklänges ner på plattorna med huvudet och kroppen i rosenbuskarna, det var dem som räddade hennes liv
Hade hon inte landat på det viset hon inte inte varit här idag, nu är hon förlamad från nacken och ner, är fri om sina armar så hon kan köra sin rullstol själv, kan vrida huvudet en liten liten bit åt vart hål.
Jag har aldrig sätt min moster gå, och jag älskar henne för hur hon är, jag vet inte hur hon var innan,jag har bara hört, min moster är mostern som sitter i en rullstol med ett leende på hennes läppar varje gång man ser henne!
Nu vet jag två underbara människor som det har hänt något sånt med, och jag hatar det varje gång jag tänker på det. Saken är den att vi som e fullt friska klagar hela tiden, vi pallar inte gå dit, även om de typ tar 10 min så vi tar bilen istället, va fan! Använd benen när ni väl har dom??
You will always be
Beautiful in my eyes
And the passing years will show
That you will always grow
Ever more beautiful in my eyes
Kan ni två bara inse att de ska va ni två ?
Du är söt och du är söt och ni är vackra tillsammas så varför inte gå från söt till vacker? <3
Jag håller din hand om du håller min? <3
Kärlek<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar